Understanding Ibsenism: A Guide to the Dramatic and Philosophical Ideas of Henrik Ibsen

Ibsenism är en term som används för att beskriva de dramatiska och filosofiska idéerna hos den norske dramatikern Henrik Ibsen, som anses vara en av de viktigaste gestalterna i den västerländska teaterns historia. Ibsens pjäser är kända för sina realistiska och naturalistiska inslag, såväl som deras utforskande av sociala och politiska frågor, såsom könsroller, moral och det mänskliga tillståndet. Realism: Ibsens pjäser kännetecknas av ett engagemang för realism, vilket innebär att de syftar till att skildra livet som det faktiskt levs, snarare än att det kan idealiseras eller romantiseras.
2. Naturalism: Ibsens pjäser speglar också ett naturalistiskt förhållningssätt, vilket innebär att de betonar de vetenskapliga och empiriska aspekterna av mänsklig erfarenhet, och förkastar övernaturliga eller fantastiska element.
3. Samhällskritik: Många av Ibsens pjäser är kritiska till samhälleliga normer och konventioner, och utmanar publiken att tänka kritiskt om omvärlden.
4. Psykologisk komplexitet: Ibsens karaktärer är ofta komplexa och mångfacetterade, och deras motivation och handlingar drivs av en rad psykologiska och emotionella faktorer.
5. Symbolism: Ibsens pjäser använder ofta symboler och metaforer för att förmedla djupare betydelser och teman, och för att skapa en känsla av tvetydighet och osäkerhet. Anka" och "Peer Gynt." Dessa pjäser har haft ett djupgående inflytande på utvecklingen av modern dramatik och fortsätter att spelas och studeras runt om i världen idag.