Scriptoriums betydelse under medeltiden

Scriptorium var specialiserade verkstäder där skriftlärda kopierade och illustrerade manuskript. Dessa verkstäder var vanligtvis placerade inom kloster eller andra religiösa institutioner, och de skriftlärda som arbetade där var ofta munkar eller andra religiösa figurer. Manusen skrevs på pergament eller papper med pennor och bläck, och belysningen lades till för hand med hjälp av en mängd olika tekniker som målning, bladguld och intrikat kantmönster. Åldrar, eftersom de var ansvariga för att skapa många av de manuskript som innehöll texterna till viktiga verk av litteratur, historia och filosofi. Dessa manuskript var ofta vackert dekorerade med illustrationer och initiala bokstäver, och de var värdefulla ägodelar av de rika och mäktiga.

Skriptoriets nedgång kan spåras tillbaka till 1400-talet då uppfinningen av tryckpressen gjorde det möjligt att masstillverka böcker, vilket leder till en nedgång i efterfrågan på handskrivna manuskript. Idag används termen "scriptorium" fortfarande för att hänvisa till ett rum eller utrymme där man skriver eller belyser manuskript, men det är inte längre en vanlig praxis.