Tesseraes historia och utveckling inom arkitektur och konst

Tessera (plural: tesserae) är ett latinskt ord som har antagits till engelska för att hänvisa till ett litet, platt materialstycke, som en kakel eller en tegelsten, som används för att täcka en yta. Ordet används ofta i mosaiksammanhang, där enskilda tesseror är arrangerade tillsammans för att bilda en större bild eller design.

Inom arkitekturen användes tesseror ursprungligen för att beskriva de små, rektangulära bitar av marmor eller andra material som användes för att täcka väggar och golv i antika romerska byggnader. Dessa bitar arrangerades i mönster för att skapa intrikata mönster och dekorativa motiv.

Idag används ordet tessera ofta mer allmänt för att hänvisa till alla små, platt materialbitar som används för att täcka en yta, oavsett dess ursprungliga syfte eller sammanhang. Till exempel kan en kakel eller en tegelsten beskrivas som en tessera, även om den inte är en del av en mosaik.