The History of Kinescopes: Preserving Live Performances för senare visning

Kinescope är en term som används för att beskriva processen att filma tv-program eller andra liveframträdanden med en kamera som är placerad framför skärmen. Denna teknik gör att programmet kan spelas in och bevaras för senare visning, och det användes ofta i tv:s tidiga dagar innan videobandspelaren kom. Ordet "kinescope" kommer från de grekiska orden "kinein", som betyder "att flytta" och "skopein", som betyder "att se". Det myntades av uppfinnaren av det första kinescope-systemet, Max Factor, som var makeupartist och filmproducent. Han utvecklade tekniken på 1920-talet som ett sätt att spela in liveframträdanden för senare sändning, och det blev snabbt ett viktigt verktyg för tv-produktion.
Kinescopes tillverkades vanligtvis med en 16 mm kamera som var placerad framför skärmen, med linsen fokuserad på artisterna eller presentatörerna. Kameran skulle fånga bilden av showen när den sänds, och den resulterande filmen kunde sedan redigeras och distribueras till andra stationer eller teatrar.
Medan kineskop användes i stor utsträckning i tv:s tidiga dagar, har de till stor del ersatts av fler modern inspelningsteknik som videobandspelare och digitala inspelningssystem. Men termen "kinescope" används fortfarande i vissa sammanhang för att hänvisa till processen att filma liveframträdanden för senare sändning.