The Sicarii: Extremistiska judiska rebeller från 1:a århundradet e.Kr

Sicarii (singular: sicarius) var en term som användes av de gamla romarna för att beskriva en typ av judiska rebeller som var aktiva under 1:a århundradet e.Kr. Ordet "sicarii" kommer från det latinska ordet "sica", som betyder "dolk." Sicarii var en grupp extremistiska judar som trodde att det enda sättet att uppnå sina mål var genom våld och terrorism. De var kända för att använda dolkar och andra vapen för att attackera romerska soldater och tjänstemän, såväl som judiska kollaboratörer med romarna.
Sicarierna var aktiva under en tid av stor turbulens i Judéen, när det romerska riket försökte hävda sin kontroll över område. Många judar hatade den romerska ockupationen och såg sicarierna som hjältar som kämpade mot en förtryckande regim. De romerska myndigheterna såg emellertid sicarierna som terrorister och undertryckte deras aktiviteter brutalt. En av de mest kända sicarierna var en man vid namn Eleazar, som ledde en grupp rebeller i en misslyckad attack mot den romerska fästningen Masada år 73 e.Kr. Enligt historiska berättelser begick Eleazar och hans anhängare självmord snarare än att kapitulera till romarna.
Termen "sicarii" har använts i modern tid för att beskriva andra grupper eller individer som använder våld och terrorism som ett sätt att uppnå sina mål. Det är dock viktigt att notera att de ursprungliga sicarierna var en specifik grupp judiska rebeller som levde i en viss tid och plats, och deras handlingar bör inte generaliseras eller romantiseras.