Vad är en blodtrycksmätare?

En blodtrycksmätare är en anordning som används för att mäta blodtryck. Den består av en uppblåsbar manschett som lindas runt överarmen, och en tryckmätare som mäter trycket i manschetten. Manschetten blåses upp för att begränsa blodflödet och töms sedan gradvis medan tryckmätaren mäter trycket. Trycket vid vilket manschetten blåses upp kallas det systoliska trycket, och trycket vid vilket den blir tömd kallas det diastoliska trycket.

Sfygmomanometer är en äldre term för en blodtrycksmanschett, och den används inte längre i modern medicin. Istället använder vårdpersonal elektroniska blodtrycksmätare som är mer exakta och lättare att använda. Blodtrycksmätare används dock fortfarande i vissa medicinska miljöer, till exempel i nödsituationer eller när elektroniska monitorer inte är tillgängliga.

Ordet "sfygmomanometer" kommer från de grekiska orden "sfyggmos", som betyder "puls" och "manometer", som betyder " Tryckmätare." Den myntades i slutet av 1800-talet för att beskriva enheten som mäter blodtrycket med hjälp av en uppblåsbar manschett.