Vad är en Mall? Typer, historia och inverkan på samhälle och ekonomi
En mall är en nordamerikansk term för stora inomhusköpcentrum, vanligtvis förankrade av varuhus. Ordet "galleria" betydde ursprungligen en promenadstråk med affärer längs den (som en boulevard), men det har utvecklats till att bli synonymt med stora slutna köpcentrum.
Malls kan variera mycket i storlek och stil, från små kvartersgallerior till massiva supergallerior. -regionala gallerior som täcker många hektar och har hundratals butiker. Vissa gallerior inkluderar även underhållningsalternativ som biografer, arkadhallar och restauranger, medan andra fokuserar mer på mode och detaljhandel.
I det här svaret kommer vi att utforska vad en galleria är, dess historia, typer av gallerior och deras inverkan på samhället och ekonomi.
What is the History of Malls?
Det moderna köpcentret som vi känner det idag har sina rötter i början av 1900-talet, när varuhusen började expandera bortom stadskärnorna och öppna filialer i förortsområden. Dessa butiker var ofta omgivna av parkeringsplatser och utvecklades så småningom till slutna gallerior med flera ankare som JCPenney och Sears.
Den första riktiga köpcentret var Southdale Center i Edina, Minnesota, som öppnade 1956. Utvecklat av Dayton-Hudson Corporation (nu Target) Corporation), hade den en revolutionerande layout med en central innergård, klimatkontrollerade korridorer och gott om parkering. Framgången med Southdale Center inspirerade andra utvecklare att bygga liknande gallerior över hela USA.
Under 1970- och 1980-talen blev gallerior ännu mer populära när förortsbildningen växte och medelklassens amerikaner hade mer disponibel inkomst att spendera på konsumtionsvaror. Denna period såg uppkomsten av "superregionala" gallerior som Mall of America i Bloomington, Minnesota, som stoltserade med över 520 butiker och attraktioner som en nöjespark och ett akvarium.
Vilka typer av gallerior finns det? , alla med sina egna unika egenskaper och funktioner:
1. Grannskapsgallerior: Dessa små till medelstora gallerior finns vanligtvis i förortsområden och har en blandning av lokala och nationella återförsäljare. De har ofta en livsmedelsbutik eller apotek som ankarhyresgäst.
2. Gemenskapsgallerior: Dessa gallerior betjänar mindre samhällen och är vanligtvis förankrade av ett enda varuhus. De kan ha färre restauranger och nöjesalternativ än större gallerior.
3. Regionala gallerior: Dessa gallerior betjänar större regioner och har flera varuhus, tillsammans med en mängd olika återförsäljare och restauranger. De finns i både förorts- och stadsområden.
4. Superregionala gallerior: Dessa enorma gallerior täcker stora områden och har hundratals butiker, samt underhållningsalternativ som biografer och nöjesparker. De ligger ofta nära större städer eller turistmål.
5. Livsstilscenter: Dessa exklusiva gallerior fokuserar på mode och matupplevelser snarare än traditionell detaljhandel. De kan ha begränsade parkeringsplatser och en mer öppen layout för att skapa en "centrum"-känsla.
6. Factory Outlet-gallerior: Dessa gallerior är specialiserade på rabatterade priser för fabriks-andra eller överskottsvaror. De innehåller ofta en blandning av lokala och nationella återförsäljare.
7. Temagallerior: Dessa gallerior har ett specifikt tema, till exempel en skidort inomhus eller ett tropiskt paradis, och kan innehålla attraktioner som vattenparker eller berg-och dalbanor.
Vilken inverkan har köpcentra på samhället och ekonomin? negativa effekter på samhället och ekonomin:
Positiva effekter:
1. Skapande av arbetstillfällen: Gallerior erbjuder sysselsättningsmöjligheter för miljontals människor inom detaljhandeln, livsmedelsbranschen och andra branscher.
2. Skatteintäkter: Gallerior genererar betydande skatteintäkter för lokala myndigheter, som kan användas för att finansiera offentliga tjänster och infrastrukturprojekt.
3. Gemenskapsnav: Många gallerior fungerar som samlingsplatser för gemenskaper, värd för evenemang som konserter, festivaler och välgörenhetsaktiviteter.
4. Tillgänglighet: Köpcentra erbjuder en bekväm shoppingupplevelse för konsumenter, särskilt i områden med begränsade kollektivtrafikmöjligheter.
Negativa effekter:
1. Suburbanization: Ökningen av gallerior bidrog till tillväxten av suburbanization, vilket kan leda till urban spridning och minskad täthet i stadskärnor.
2. Miljöpåverkan: Gallerior kräver betydande energi och resurser för att fungera, vilket bidrar till utsläpp av växthusgaser och avfallsproduktion.
3. Konkurrens: Utbredningen av gallerior har lett till ökad konkurrens för småföretag och lokala återförsäljare, som kan ha svårt att konkurrera med större butikskedjor.
4. Social isolering: Vissa kritiker hävdar att gallerior kan bidra till social isolering genom att uppmuntra människor att stanna inomhus och undvika att interagera med sina samhällen.
Sammanfattningsvis har gallerior haft en djupgående inverkan på samhället och ekonomin sedan de startade i mitten av 1900-talet. Även om de erbjuder många fördelar som att skapa jobb och bekvämlighet, har de också nackdelar som miljöpåverkan och konkurrens för småföretag. När detaljhandeln fortsätter att utvecklas kommer det att bli intressant att se hur gallerior anpassar sig och förändras för att möta konsumenternas behov i framtiden.