Vad är Stubbing i mjukvaruutveckling?

Stubbing är en teknik som används i mjukvaruutveckling för att ersätta en verklig implementering med en låtsas- eller falsk implementering i testsyfte. Målet med stubbning är att isolera enheten som testas från externa beroenden, vilket möjliggör mer kontroll över testmiljön och snabbare testexekvering.

En stubb är ett skenobjekt som efterliknar beteendet hos ett verkligt objekt, men som inte har alla funktioner av det verkliga föremålet. Stubbar används vanligtvis för att simulera beteendet hos externa system eller tjänster som inte är tillgängliga eller praktiska att använda i en testmiljö.

Till exempel, om du testade en webbapplikation som gör förfrågningar till en databas, kan du skapa en stubb för databas för att simulera de svar som applikationen skulle få från den verkliga databasen. Detta gör att du kan testa applikationen oberoende av databasen och undviker komplexiteten och variationen hos den verkliga databasen.

Stubbning kan göras på olika nivåer av testning, såsom enhetstestning, integrationstestning eller systemtestning. Det är en viktig teknik inom testdriven utveckling (TDD) och beteendedriven utveckling (BDD) eftersom den möjliggör mer effektiva och effektiva tester.